Hon har aldrig sett sig själv som pensionär. Det hänger nära samman med hennes kamp för de årsrikas rättigheter.
I mitten av april deltog hon på distans i Svenska pensionärsförbundets vårmöte i Esbo.
–1900-talet var barnens århundrade. Det hände väldigt mycket positivt för barnen under de hundra åren. Nu har jag en dröm om att 2000-talet ska bli de årsrikas århundrade.
Hon använder årsrik som synonym till gammal, äldre, mossig, senil och alla andra ord som vi hittar i synonymordböckerna. Ordet årsrik härstammar från 1670-talet och står för människor som är rika på antalet levda år, rika på kunskap och rika på livserfarenhet.
– Det är viktigt vilka ord vi väljer. Ålderism eller åldersdiskriminering är en av de sju diskrimineringsgrunder som nämns i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, säger hon.
– Parallellt finns det en vördnad för årsrika människors vishet och en diskriminering av årsrika människor.
Vi stöter på diskriminerande åldersgränser inom en rad områden t.ex. inom hälso- och sjukvården, med åldersgränser för när man få genomgå screening för bröstcancer för att ta ett exempel. Listan kan göras hur lång som helst.
Världshälsoorganisationen WHO ser ålderism som ett allvarligt hot mot hälsan.
– Att inte känna sig behövd, till exempel genom att tvingas gå i pension är ett hot mot hälsan.
WHO driver sedan 2016 en kampanj mot ålderism. WHO har gjort en stor studie om förekomsten av ålderism i 57 länder. Mer än 83 000 människor deltog i studien. WHO fann att en fördomsfull, mindre respekterande inställning mot de äldre är vanligast i de rika länderna.
– Sverige och Estland ligger faktiskt i botten och vi vet inte varför. Det är någonting som forskarna måste djupdyka i, säger Westerholm.
Det är vanligt att årsrika beskrivs som sköra och beroende av andra människors insatser trots att de flesta är vid god hälsa.
Att inte behövas
Barbro Westerholm gör en djupdykning i historien. Före industrialismens genombrott behövdes alla människor under hela livsresan. De arbetade på åkern eller i fisket. När de inte längre orkade med utomhussysslorna fortsatte de att arbeta inomhus med att laga nät och mat etc.
Industrialismens genombrott bröt det här mönstret. I Sverige infördes ett pensionssystem redan 1913. Den vuxna befolkningen delades i dem som arbetar och dem som är pensionärer.
– Vi ser att arbetsgivarnas är mest intresserade av dem som är mellan 30 och 40 år. Sedan dalar det.
Vad gör då årsrika människor med sin tid?
– Allt fler fortsätter i yrkeslivet. Särskilt människor i fria yrken arbetar så länge som de vill. Många är också anhörigvårdare. Äldreomsorgen skulle gå över styr om inte alla närstående ställde upp.
Föreningslivet rekryterar också väldigt många årsrika. I Sverige är nästan hälften av dem som är 65 år och äldre med i en pensionärsförening.
I Sverige har det ända sedan 1960-talet med jämna mellanrum argumenterats för att de som vill och kan ska få fortsätta att arbeta trots att de fyllt 70 år. I höstas kom en utredning med rubriken ”De äldre har aldrig varit yngre – all fler vill och kan arbeta längre. Vi har inte råd att hindra dem.”
– Nu återstår att se vad regeringen gör av den utredningen. Hittills har det inte lett till någonting. De årsrika får inte ses som ett kollektiv. I Sverige är vi 1,6 miljoner årsrika som bli mer och mer olika varandra under livets gång.
Covid-19-pandemin har, enligt Barbro Westerholm, gjort den ålderistiska synen än mera tydlig. I mars 2020 beordrades 1,6 miljoner människor över 70 år att stanna hemma i Sverige. Folkmyndigheten såg 70 +are som ett kollektiv, en frisk 70-åring ansågs löpa lika stor risk att insjukna som en multisjuk 95-åring.
Du kan se hela Barbro Westerholms inlägg på vår Youtubekanal.
.png)
