Trygghet och tillit

24.09.2021 kl. 13:11
Misstänksamhet kan inte skapa trygghet. Är man misstänksam, så är man också orolig. Tilliten är faktisk grunden för den nordiska välfärden.

När vi kan lita på att våra myndigheter och domstolar är rättvisa och opartiska, kan vi också känna trygghet inför dem. Jo, alla kan vi begå fel och misstag, också de här instanserna, men med kontrollmekanismerna kan felen och misstagen rättas till. Rätten att ifrågasätta och besvära sig är ju lagfäst och därmed aldrig ifrågasatt. Att ifrågasätta är faktiskt vår bästa metod att göra vårt samhälle bättre.
Att ifrågasätta bara med misstänksamhet som grund löser inga problem och att se sammansvärjningar bakom det man ogillar är inte konstruktivt. Däremot för ifrågasättandet framåt när man kan peka på brister eller inkonsekvenser. Vi har litet att lära av dem som tänker precis som vi, däremot oerhört mycket av dem som tänker annorlunda. Jo, man kan säkert känna trygghet när man bara lyssnar till likasinnade. Men om de som tänker annorlunda har mera rätt, då är den tryggheten bara bedräglig. 
Sådana djur finns inte, sade gubben, som såg en igelkott för första gången. Jo, de finns, liksom covid-19, hur mycket man än ifrågasätter. Vaccinet är ett bra botemedel, hur mycket man än säger emot. De flesta mediciner kan ha biverkningar, läs bara instruktionerna som följer med. Ändå tar vi dem, därför att vi litar på våra myndigheter. Inget främmande – läs vaccin – skall in i min kropp, säger en del, men ingen av oss vet vad allt som finns i den mat vi äter.

Orsakerna till att både covid-19 och vaccinet ifrågasätts är flera. Den enorma, massiva uppmärksamheten från myndigheterna och i massmedierna är säkert en orsak. I ett och ett halvt år har vi dagligen överösts med all slags information och åsikter. Ett enda nytt fall i Närpes på flera veckor blev en nyhet! ”Less is more”, eller mindre är mera. Kortare, mera precis och mindre motstridig information lugnar och inger mera förtroende. Våra myndigheter har gjort sitt bästa, och vårt land har ju klarat sig väl genom pandemin. Ibland har det tyvärr också funnits elitistiska tonlägen, som provocerar. Folklynne är inget enhetligt begrepp, men det ligger i mångas natur att ifrågasätta och protestera, i synnerhet när tvärsäkerheten och pekpinnarna är övertydliga.
Tyvärr finns det också sådana, som roas av att oroa, och som njuter av att sprida osanningar. Felinformation är tom. satt i system i vissa länder. Det bästa rådet är ofta att lyssna till våra myndigheter.  De vilseleder åtminstone inte med avsikt, också om de ibland kan ha fel. Sunt bondförnuft är det bästa personliga hjälpmedlet mot vilseledande information.

Det är lätt att bli frustrerad när mera utbildning inte leder till mera bildning. Fanatiska grupper har ofta ledare med lång och gedigen utbildning. Vi vill tro att kunskap är botemedlet mot fanatismen. Tyvärr kan också kunskap missbrukas. De fanatiker, som har framgång, vet hur delsanningar och lögner skall paketeras.
Trots det enorma flödet av information idag är det ofta bara en fråga som dominerar. Nu har det varit pandemin. Härefter tar väl klimatet över. Det är en mycket större och mera komplicerad fråga. Knappast någon ifrågasätter mänskans påverkan på naturen. Redan nu vet vi långt vad som bör göras. Utmaningen är att fördela ansvar och kostnader rättvist. Lösningar skapas inte med klimatångest och tvärsäkra fördömanden. Ju mera vi är beredda att lyssna till och lita på varandra, dess lättare har vi att nå målsättningarna och därmed också skapa trygghet. 

 

ANNONSER