Tillväxtens positiva följder kan vi se omkring oss. Vår välfärd med utbildning, vård och trygghet har vi därför att ekonomin har vuxit. Våra föräldrars levnadsstandard när vi föddes var verkligen en helt annan än vår i dag. Tillväxten vi talar om är i första hand materiell. De flesta av oss konsumerar mera, reser mera, bor större och köper allt mera, men tillväxten har dessutom bidragit till att vi är friskare och lever allt längre.
Tillväxten har tyvärr också negativa följder. Vi tär på ändliga naturresurser och vi pressar oss själva intill utmattning i en ständig jakt på mera. Som pensionärer är vi inte inne i stressens ekorrhjul längre, men vi oroas ibland över hur våra barn och barnbarn mår. När tidigare generationer slet ut sig rent fysiskt, så sliter de yngre generationerna på den mentala hälsan i dag.
En växande befolkning i den egna kommunen ses också som ett mått på framgång. Invånarna kan ju inte öka i alla kommuner när den totala folkmängden i landet slutar växa och börjar krympa. I ett ständigt fokuserande på mängden glömmer vi ibland kvaliteten. Det är ju smickrande att vårt folk är på första plats när någon försökt mäta den kollektiva lyckan i olika länder, men man behöver inte vara glädje-
dödare för att tvivla på trovärdigheten i en sådan mätning. Lycka är ju inget statiskt tillstånd, och både lycklig och olycklig blir man av så många olika orsaker. Det goda samhället beror ändå i så hög grad på den stämning vi skapar kring oss själva. En tillväxt i omtanke är ingen dålig idé och glädjespridare kan det inte bli för många av.
En stor orsak till att vi tär på ändliga naturresurser är att vi är så många på vår jord. Folkmängden ökar nu snabbast i många fattiga länder, där de flesta gärna också vill nå vår materiella levnadsstandard. Det betyder att pressen på ändliga naturresurser ökar ännu mera. Den enda jord vi har måste vi ta bättre vara på. Det betyder att villkoren för den materiella tillväxten förändras mycket. Nu behövs en rejäl tillväxt i nytänkande och samarbete för att reparera gamla skador och undvika nya. Stängda gränser ökar problemen.
Låga födelsetal leder till att folkmängden minskar i många rika länder. Globalt sett är den utvecklingen positiv. Följden är emellertid att andelen äldre ökar och andelen yngre minskar i sådana länder som vårt land, Finland. Obalansen mellan generationerna blir därmed ett växande problem. Solidariteten mellan generationerna sätts på prov när allt färre ska försörja allt flera.
För att klara vården redan på kort sikt och nivån på pensionerna på lång sikt behöver vi flera händer och flera hjärnor i vårt land. Också om födelsetalen skulle öka snabbt och mycket syns den ökningen i arbetslivet och i produktionen först om ett kvartsekel. Nu behöver vi en tillväxt i invandringen. Pensioneringarna inom vården ökar i snabb takt, samtidigt som allt flera vårdare behövs för att hjälpa oss pensionärer. Situationen är densamma i många andra branscher. Tillväxt i invandringen leder till tillväxt på många viktiga områden.
Tillväxt till varje pris är ingenting att eftersträva och fokusering bara på ekonomisk tillväxt gör inte vår värld bättre. Tillväxt i kunnande, omtanke, nytänkande och i mycket annat är alltid värd att eftersträva, liksom tillväxt i ekonomin under ständigt föränderliga villkor.
.png)
