God Tid träffar Ulla-Maj Wideroos i Närpes dagen efter valet. Ulla-Maj, som nyligen genomgick en hjärtoperation och nu återhämtar sig från operationen kunde inte delta i höstmötet på plats i Tammerfors.
Efter att valresultatet stod klart har gratulationerna och blomsterhyllningarna strömmat in.
– Nyss fick jag ett SMS från Eva Eriksson, som är förbundsordförande för SPF Seniorerna i Sverige. Hon gratulerade och hoppades på varmt samarbete framöver. Det värmde i hjärtat, säger Ulla-Maj.
Många önskar också att hon ska ta det lugnt eftersom hon har hjärtoperationen i bagaget.
– Att ta det lugnt är kanske inte min starkaste sida. Men just nu räcker krafterna inte riktigt till. Jag är tvungen att ta det lugnt. Jag promenerar en gång per dag och mellan det njuter jag av gratulationerna och blommorna, säger hon.
Slutspurt för Ole
Ole Norrback är förbundsordförande fram till årets slut. Det ger henne respit och tid att hämta krafterna.
Hur ser ditt program för Svenska pensionärsförbundet ut?
– Det är kanske mera tankar än ett program. Jag är föreningsmänniska i själ och hjärta. Jag är uppvuxen med att arbeta i lag. När vi ville ordna dans i Hellnäs på lördag så for vi dit efter skolans slut på fredag för att elda i kaminen.
Nu är det 2021. Utmaningarna ser annorlunda ut, men grundtanken är den samma.
–Föreningarna är grunden och det är där som vi ska göra grovjobbet.
Andra punkten i hennes program är intressebevakningen. Det finns en del frågor som specifikt gäller de äldre, men fundamentet är att hela samhället måste fungera.
– Om inte samhället fungerar så står pensionärerna sig slätt. Den här gården ska vara plogad på morgonen när jag vill gå ut och stavgå, säger hon.
Det ska finnas tillgång till mat, service och mediciner. De äldre behöver samma saker som alla andra plus en del extra insatser som är kopplade till stigande ålder.
För att vara framgångsrik i intressebevakningen måste också en pensionärsorganisation skaffa sig inflytande.
– Det räcker inte att vi står utanför dörren och knackar på och säger att vi vill ha det här. Vi måste vara med innanför dörren och försöka se till att vi får vår röst hörd. Jag tycker om att dunka på dörrar och säga att här måste vi vara med.
Den tredje punkten handlar om att föra de finlandssvenska pensionärsregionerna närmare varandra.
– Vi är ett enda förbund. I Svenskfinland har vi inte råd att sitta på varsin stol och fundera över livet. Jag har redan fått inbjudningar från södra Finland till zoomträffar. Det uppskattar jag. Vi börjar på med att träffas mera och prata mera med varandra. Säkert hittar vi en gemensam linje.
Ulla-Maj Wideroos vill testa en samarbetsmodell, en sorts aftonskola, där föreningarna träffas till gemensamma diskussioner utan att i förväg ha en färdig agenda.
Olika personer
Ulla-Maj Wideroos är ingen ny Ole Norrback, utan att hon är Ulla-Maj Wideroos.
– Vi är två olika personer. Ole Norrback har en jättebred internationell erfarenhet. Jag har mera varit den som ränt omkring i hemlandet. Jag har inte kunnat lämna Finland. Jag är så hemkär.
Temperament har hon också, kanske till och med mer än Ole. Hon började sitt arbete i rikspolitiken som Ole Norrbacks medarbetare på Trafikministeriet. Där talas det fortfarande om gången när hon blev så arg att hon stampade i golvet så att parketten sprack.
– Det var en parkettplatta som sprack och den är numera utbytt, men den är fortfarande ljusare än de övriga plattorna, skrattar hon.
Ska man vara rädd för dig när du stampar i golvet?
–Nej, man ska ta det för vad det är, en stark viljeyttring. Sedan kan jag också skratta åt mig själv när det behövs, säger hon.
Större än indexet
Under valkampanjen tog engagerade pensionärer upp det brutna indexet.
Det brutna indexet handlar kort och gott om den lagändring på 1990-talet som fick som konsekvens att arbetspensionerna inte höjs i samma takt som lönerna. Det här upplever många pensionärer som orättvist.
Är du beredd att diskutera det brutna indexet?
– Jag är beredd att diskutera det brutna indexet, men jag har en del villkor när jag diskuterar de äldres ekonomi. Det är stor skillnad på de rika och de fattiga pensionärernas ekonomi. När en pension inte längre räcker till för att betala serviceboendet, när du ska stå för medicin och mat själv, då får vi ta oss en funderare.
Ulla-Maj Wideroos vill se på hela bilden. Det går inte att se bara på bostadsbidraget, det brutna indexet eller serviceavgifterna.
– Man ska se på alla de här bitarna och inte utgå ifrån att ett återställande av det brutna indexet löser allt.
Garantipensionen, som är en minimipension, ligger på 837,59 euro per månad. Förra statsminstern Antti Rinne lovade i ett uppmärksammat tal en hundring extra i månaden åt den här gruppen.
Finns det någon snabb lösning för den här gruppen?
– Det finns ingen kvick fix. Det handlar om pengar. Det krävs en summa pengar för att klara livhanken varje månad, också för pensionärer. Ut över mediciner och klientavgifter ska de handla mat, betala tidningen och så vidare. Livet runt om kring dem har ett värde och till det måste pensionen räcka. Det krävs mer pengar för att höja de lägsta pensionerna.
Elpriserna och oljepriserna går upp. Hur klarar pensionärerna det i vinter?
– Alla som har låga inkomster drabbas av det. Intressebevakningen på riksnivå måste handla om det här. Vilka levnadskostnader kan man acceptera för att varje människa ska ha ett drägligt liv.
Hur har du upplevt ordförandekampen? Fanns det spänningar?
– Jag blev informerad om att det i Nyland och Åboland i början ansågs att det var dags för en ordförande som inte kom från Österbotten. Jag var tagen av det eftersom jag tycker att hemorten inte är viktig i det här sammanhanget. Jag har mitt bagage i Vörå där jag är född och uppvuxen, men jag bodde 20 år på Södra Hesperiagatan i Helsingfors.
Pehr Löv talade under höstmötet om att det är dags att spräcka glastaket i Svenska pensionärsförbundet.
–Det finns ett glastak överallt i samhället. Jag var den första kvinnliga SU-ordföranden, jag var den första kvinnliga kretsordföranden i SFP, jag var den första kvinnliga ordföranden i Finlands svenska brand- och räddningsförbund och i Finlands svenska skidförbund och jag var den första kvinnliga kommundirektören i Svenskfinland. Det är tydligen mitt öde.
Svenska pensionärsförbundet har under sina snart 50 verksamhetsår haft endast en kvinnlig ordförande. Siv Tunzelman von Adlerflug var ordförande i förbundet åren 1987-89.
Viktigt med kunskap
I januari ordnas det första välvärdsområdesvalet. Finland väljer fullmäktige i 21 välfärdsområden. Endast Helsingfors står utanför valet. Där fortsätter stadsfullmäktige att fatta alla viktiga beslut om bashälsovården och omsorgstjänsterna.
Betyder välfärdsområdena att vi får till gång till bättre vård- och omsorg i Finland?
– Det beror på dem som blir valda. De kommer att ha hela makten i sin hand. De hanterar pengarna och besluter om hur de ska använda den vård som kommunerna byggt upp. Jag tror att de klarar specialsjukvården. Men klarar de av att förstärka bashälsovården i kommunerna? Det kommer jag att prata mer om när valet närmar sig.
SPF och SFP. Blir det svårt att hålla i sär de två?
– Nej, jag har ju lämnat politiken. Jag gjorde det mycket medvetet. När jag lämnade riksdagen förde jag en diskussion där hemma. Vi var på det klara med att jag lämnar politiken. Det har känts jättebra. Det är med stor förtröstan jag överlåtit det åt andra.
– Därmed inte sagt att jag vill stanna på soffan. Det känns bra att ha en aktivitet som tvingar mig att använda hjärnan och kroppen.
.png)
