Finansminister Annika Saarikko (C) presenterade i början av augusti de stora dragen i finansministeriets budgetförslag. Budgetförslaget, som blir den här regeringens sista, innehåller satsningar på Finlands säkerhet, självförsörjning och tillväxt.
De stigandes energipriserna och den höga inflationen präglar naturligtvis också förslaget. Finansministern utesluter inte en sänkning av elskatten, men har skjutit dessa och andra svåra skattefrågor till den samlade regeringens budgetria i början av september.
I samband med presentationen av budgetförslaget fick finansministerns löfte om ett extra barnbidag till barnfamiljerna i december stor uppmärksamhet. Det extra barnbidraget skulle kosta staten cirka 100 miljoner euro.
Hur väl förslaget är förankrat bland de övriga regeringspartierna återstår att se. Det har redan hörts protester. Barnbidraget för det första barnet är 94,88 euro per månad.
Förslaget om ett extra barnbidrag är naturligtvis välkommet i många familjer, men går inte enbart till dem som är mest i behov av det.
Det är ändå fel att genast skjuta ner förslaget. Ett extra barnbidrag är enkelt att förstå, det syns genast på kontot och förorsakar inte mer byråkrati.
En annan utsatt grupp, nämligen de fattigaste pensionärerna, ägnades inte samma uppmärksamhet av finansministern. Visserligen har staten redan den 1 augusti justerat folk- och garantipensionerna, men det räcker inte.
En åtgärd, som vore jämförbar med ett extra barnbidrag, är att i denna exceptionella situation kraftigt reducera självrisken för receptbelagda läkemedel nästa år. I år är årssjälvrisken 592,16 euro.
Det är ett välkänt faktum att den som är fattig också tenderar att ha sämre hälsa än sina generationskamrater. En sänkt självrisk för läkemedel skulle vara ett välkommet bidrag till hushållskassan i många av de fattigaste pensionärshushållen.
.png)
