I skrivande stund har regeringen ännu inte presenterat sina sparförslag så det får vi återkomma till.
Dock finns det en annan sak som också gör att det är viktigt för oss att engagera oss. Jag tänker på Äldreombudsmannens berättelse till riksdagen 2024. Äldreombudsmannens arbete inleddes i början av 2022 och nu ges den första berättelsen till riksdagen. I berättelsen görs en genomgång av de äldres situation i Finland idag och dessutom ger man en rad rekommendationer till bland andra riksdagen, regeringen och välfärdsområdena.
Rekommendationerna är väl motiverade och måste tas på allvar. Några exempel: öka antalet platser i långtids- och korttidsboende med dygnetruntvård, förbättra tillgången till hemvård, rimliga klientavgifter, förbättrad tidsbokning m.m.
Rapporten betonar också tillgången till service för de som inte kan använda digitala verktyg. Alltför många äldre ”hamnar utanför” därför att så mycket skall ske digitalt i dagens samhälle. Äldreombudsmannen konstaterar också att bankernas kundtjänst inte får koncentreras enbart till digitala kanaler och telefontjänster, utan service skall också tryggas ”ansikte mot ansikte”. Frågan är om inte dagens situation redan strider mot Äldreombudsmannens rekommendation?
I berättelsen konstateras också att det finns stora skillnader när det gäller de äldres behov av service. En del äldre klarar sig själva rätt långt utan stöd av samhället medan andra kan vara helt beroende av att såväl sociala tjänster som hälsovårdstjänster fungerar och framför allt att de är lätt tillgängliga.
Det skulle gälla för beslutsfattarna att ”se” dessa skillnader och ordna servicen utgående från de olika behoven. Det handlar om att äldre skall kunna åldras på ett värdigt sätt i välfärdslandet Finland. Också när man är sjuk och svag och inte orkar engagera sig i sitt eget välmående.
.png)
