Fråga doktorn: Tygmaskernas fördel är att de går att tvätta

22.04.2020 kl. 10:37
Mitt i coronapandemin finns det ännu väldigt många öppna frågor om hur vi på bästa sätt både som individer och som kollektiv kan arbeta för att bryta udden av pandemin.

Vi har alla blivit instruerade att undvika närkontakter, att inte skaka hand och att hålla mer än en meters avstånd till andra än dem vi bor med. Vi uppmanas undvika att röra vid ansiktet, näsan och munnen utan att först tvätta händerna, vi skall hosta i ärmen eller i en engångsnäsduk och tvätta våra händer då vi kommer in utifrån eller har handskats med till exempel engångsnäsduken vi nyss hostade i.  På det här sättet kan vi minska risken att få smitta men också minska risken att föra smitta vidare. Det är nämligen så att också helt symptomfria kan bära COVID-19 smitta. 

En enskild person kan trots samvetsgranna skyddsåtgärder aldrig till 100 procent skydda sig mot smitta. Smittskyddet är mycket beroende av hur befolkningen i stort följer de rekommenderade skyddsåtgärderna. Om alla följer smittskyddsåtgärderna samvetsgrant minskar den enskildes risk att få smitta minst lika mycket som genom de skyddsåtgärder hen själv vidtar. 

Genom kraftiga restriktioner har vi i Finland rätt framgångsrikt lyckats bromsa in smittspridningen.

Samtidigt har många sektorer i samhället stannat av nästan helt och hållet med allvarliga ekonomiska följder både för den enskilde och för samhället. För att möjliggöra en lindring av restriktionerna utan att COVID-19-infektionerna börjar öka igen är hela befolkningens samfällda engagemang i smittskyddet av en avgörande betydelse.

Om vi i avsaknad av ett fungerande vaccin som hela befolkningen vaccinerats med, låter livet återgå till det normala kommer följderna att vara förfärliga. Vi måste i stället ta sikte på det nya normala i vilket smittskyddet under överskådlig framtid kommer att ha en alldeles central position.

I många länder har man infört rekommendationer om att alla skall använda skyddsmask. Egentliga skyddsmasker är till för att skydda bäraren mot små luftburna partiklar. De används av hälsovårdspersonal i särskilt smittfarliga arbetsuppgifter. Skyddsmasker filtrerar mer än 95 procent av alla luftburna partiklar.  Näs-/ munskydden av den typ som används i samband med vanliga kirurgiska ingrepp har inte lika hög filtrationsförmåga, men målsättningen med dem är att skydda andra mot droppsmitta från bäraren varvid också den lägre filtrationsförmåga är tillräcklig. I nyheter från andra länder ser vi vackra och fantasifulla näs-/munskydd av tyg vilka också kan skydda omvärlden från droppsmitta. Sannolikt blir dessa vanligare också hos oss.

För att en skyddsmask och för den delen också ett näs-/munskydd skall fungera bör det ligga an så väl att luft inte rymmer mellan hud och mask. De flesta masker har en böjlig metalldel som skall formas runt näsroten där risken för luftläckage är som störst. De flesta skyddsmasker och näs-/munskydd är avsedda för engångsbruk och upprepat bruk kan försämra skyddseffekten och i värsta fall öka risken för smitta. Om man tar av masken med avsikten att sätta på den igen, bör man vika den mittöver så att insidan, som är maskens smutsiga sida, möter insidan.

Tygmaskernas fördel är att de går att tvätta vilket vid sidan av att göra masken ren också dödar virus. Uppvärmning i ugn till över 70 grader i 30 minuter borde räcka till för att knyta svansen på eventuella coronavirus, vilket kan vara bra att veta för den som vill åretanvända ett engångsskydd som inte går att tvätta.

I byggnadsindustrin används skyddsmasker som ofta har en god filtrationsförmåga för inandningsluften men som inte alls filtrerar utandningsluften. Sådana masker skyddar bara bäraren men inte medmänskorna!

Man ser numera rätt många använda skyddshandskar. Mervärdet i skyddseffekt av dessa är rätt liten. Händerna borde tvättas efter att man tagit av sig handskarna eftersom avklädningen ofta skapar beröring mellan handskens utsida och handens hud. Hel hud är inte genomtränglig för virus så med handtvätt med tvål och varmt vatten kommer man långt.  Då tvål och vatten inte finns tillgängligt fungerar handsprit nästan lika bra.

I skyddsåtgärderna ingår många delmoment och jag vill understryka att de alla behövs för att förhindra smittspridning på ett effektivt sätt. Att enbart förlita sig på skyddsmask och handske ger individen ett svagt skydd i jämnbredd med god handhygien och distansering. Sköter vi alla om att de två sistnämnda åtgärderna kan utbredd användning av näs-/munskydd sannolikt minska smittrisken yttermera.

Många äldre reagerade kraftigt då myndigheterna i medlet av mars påbjöd 70-plussare att undvika närkontakter och aktiviteter utanför hemmet. Påbudet baserades på den höga dödlighet man sett i denna ålderskohort i de länder som först drabbades av pandemin. 70-plussare är en rätt heterogen kohort som med säkerhet också omfattar individer vars COVID-19-sjukdomsförlopp skulle vara lindrigt.  Samtidigt vet vi att också kärnfriska starka unga vuxna kan avlida i COVID -19 så helt säker kan man inte vara. Dessutom får vi allt mer information om hur stor förödelse COVID-19 kan ställa till med på äldreboenden.

Att motion i alla åldrar är minst lika viktigt som före pandemin är självklart.

Med viss efterklokhet kunde man tolka påbudet så att vid sidan av de ovannämnda smittskyddsåtgärderna alla, oavsett ålder, som inte på grund av arbete är tvungna därtill, bör undvika närkontakter både i och utanför hemmet med andra än de man bor med.

Otto LIndberg,geriatriker

ANNONSER