Vid en konferens om infektionssjukdomar handlade ett föredrag om hur långvariga magbesvär hos en man framgångsrikt behandlades genom överföring in i hans tarm av hustruns tarminnehåll. Bakterierna i hans tarm hade skadats av olika medicinska behandlingar men nu fick han tillbaka en bekant tarmflora eftersom han och makan länge hade levat tillsammans och hade i rätt hög grad en gemensam tarmflora. Förbättring noterades efter en vecka och efter tre månader var mannen frisk.
Den här behandlingen genomfördes tack vare erfarenheter från veterinärmedicinen där man länge hade gett tarminnehåll från stallkamraten åt en sjuk häst.
Bakteriernas betydelse för hälsan tycks vara mycket större än vi hittills har känt till. Förändringar i bakteriernas sammansättning i vår kropp tycks vara av betydelse för sjukdomar som allergier, en del autoimmuna sjukdomar, fetma, diabetes 1 och 2 samt vid tarminfektioner. Pågående forskning kommer fram med ny kunskap hela tiden om bakteriernas betydelse för vår hälsa.
Varje människa har ca 1–1,5 kg mikrober i sin kropp och de flesta är bakterier av olika slag. Vi har tio gånger mera bakterieceller i kroppen än egna celler. Bakterierna är mycket aktiva hela tiden kanske den mest aktiva delen av oss. Ärftliga faktorer, kroppens försvarsmekanismer och den näring vi tar in påverkar sammansättningen och mängden av vår bakteriepopulation.
Bakterierna är väldigt smidiga att förändra sig, också genetiskt, påverkade av olika typer av näring. Sammansättningen av kroppens bakterieflora är mycket individuell och kan omfatta upp till 160 olika typer.
Den bestäms från början vid födelsen så att, vid en normal födelse nedre vägen, den nyfödda genast får mammans bakterier från underlivsregionen, medan ett barn fött genom kejsarsnitt får sin bakteriebörjan från moderns hud. Vid ca ett års ålder börjar bakteriefloran stabiliseras och håller sig rätt stabil i långa tider om näringsintaget är regelbundet och likartat. Förändringar sker genom förändrad diet och behandling med antibiotika.
Också bakterierna på huden förändras och vi har olika sorter på vänstra handen jämfört med den högra. HANDTVÄTT är viktigt!
Bättre och rymligare bostäder, mindre familjer, flyttning från landsbygden till städerna och en förbättrad samhällshygien har lett till att vi inte blir utsatta för lika mycket bakteriekontakt som tidigare. Barn som lever på landet har en större variation på sin bakterieflora och t.ex.mindre besvär av astma. Stor biodiversitet, dvs. stor variation på bakteriernas mängd osch sammansättning i vår kropp ser ut att var viktigt för vår hälsa. (Lääkärilehti 1.3.2013 s.655)
HÅKAN HELLBERG
.png)
