Mot våld mot äldre

Riksdagsledamot Mikaela Nylander skrev i Hufvudstadsbladet den 4 juni 2008 om våld i familjerna och att kommunerna måste erbjuda misshandlade personer hjälp. Hon skrev bland annat att åldringar, handikappade och utvecklingsstörda är exempel på grupper för vilka service i våldsfall bör förbättras. Våld ska inte godkännas i någon form och tiden är inne för att vidta åtgärder nu.

En människas människovärde ska inte brövas genom misshandel, våldsdåd eller annat utnyttjande. Eftersom social- och hälsovårdsministeriet allt mer går in för att de äldre ska skötas hemma så länge som möjligt ska även livsvillkoren vara drägliga och de närmaste visa hänsyn. Tyvärr finns det alltför litet forskning kring våld, och ännu mindre kring våld mot äldre. Endast cirka 2 procent av forskning inom social- och hälsovård i Europeiska unionen härrör sig till våld eller misshandel. För att komma åt problemet behövs mer forskning, utbildning, utredningar och stödåtgärder.

Rådet för brottsförebyggande vid justitieministeriet har beviljat Svenska pensionärsförbundet finansiering för projektet Dolda röster – mot våld mot äldre. Tack vare projektet ger förbundet ut boken Dolda röster – våld mot äldre, en guide om trygghet den 15 juni 2008, på den internationella dagen mot våld mot äldre. Guiden innehåller grundläggande information om hur man på ett enkelt sätt kan skydda sig mot vissa typiska våldsbrott. Förbundet har samarbetat med Centralförbundet för de Gamlas Väl, Helsingfors Universitet (Palmenia) och Suomen Vanhusten turvakotiyhdistys Suvanto ry.
Våld mot en äldre person utförs i cirka 70 procent av en familjemedlem eller släkting. Steget att söka hjälp är därför mycket stort. Kommunerna och myndigheterna är viktiga kontaktlänkar i att förebygga och upptäcka våld mot äldre. Till exempel en hemvårdare är ofta den enda kontakten en äldre har med den yttre världen. Genom att bygga ut ett pålitligt nät av hemvårdare och tillförlitlig hemvård kan kommunerna förstå den äldres vardag. Även polisens verksamhet och tillmötesgående är avgörande i att reda ut våldssituationer.
   När en person utsätts för våld är det fråga om många olika former: fysisk misshandel, psykisk misshandel, religiös eller andlig misshandel, sexuellt eller ekonomiskt utnyttjande, försummelse att ge vård och hjälp samt att någons rättigheter begränsas eller kränks. Ekonomiskt utnyttjande hänger ofta samman med både psykiskt och fysiskt våld. Vanvård leder ofta till psykiska och fysiska lidanden som till exempel blånader och undernäring. Sexuellt våld kännetecknas också alltid av psykiskt och fysiskt våld.

I många kommuner placeras äldre som blivit utsatta för våld tillsammans med andra drabbade medmänniskor i ett skyddshem. Det är inte rätta platsen för drabbade äldre, utan de borde få egna skyddshem med personer som har specialkunnande om situationerna för utsatta personer och även för förövarna. Detsamma gäller handikappade och utvecklingsstörda. Det behövs mycket stöd och hjälp för att familjerna eller relationerna ska fortsätta att fungera efter det att ett våldsdåd har skett.

En finsk forskning visar att 7 procent av kvinnorna och 2,5 procent av männen i åldern över 65 år har varit utsatta för familjevåld. Vem som helst kan bli utsatt för misshandel, men en försvagad fysisk och/eller psykisk funktionsförmåga hos en äldre person utgör en särskild risk. För att den äldre personen ska klara sig hemma är det viktigt att funktionsförmågan upprätthålls.

Något som det talas mycket litet om är misshandel och våld på vårdenheter, både mellan vårdare och patienter samt mellan patienter. Dessa former av våld måste absolut elimineras. Lyckligtvis visar Nylanders och också andra personers artiklar och insändare att våld är en företeelse som man kan tala om numera. Redan att öppet börja tala om våld är ett steg framåt.

VERONICA FELLMAN
verksamhetsledare för Svenska pensionärsförbundet rf