I Statistikcentralens undersökning om digital kompetens (2023) hade endast fyra procent av 75–89-åringarna bättre än grundläggande färdigheter.
PIO påminner om att genom att öka pensionärernas digitala kompetens kan man förbättra de äldres livskvalitet och välbefinnande samt deras delaktighet i samhället. Att förbättra de äldres digitala färdigheter har också positiva effekter på den offentliga ekonomin. Med ökad elektronisk kommunikation kan statens och kommunernas produktivitet förbättras.
PIO föreslår flera åtgärder för att höja de äldres digitala färdigheter. Ansvar för utveckling av de äldres digitala färdigheter och digital handledning ligger i första hand på den offentliga sektorn. I lagstiftningen bör ansvarsfördelningen för digital handledning av äldre definieras tydligt mellan kommunerna och välfärdsområdena. Genom att ta med organisationer som centrala partners är det möjligt att effektivt förbättra de äldres digitala kompetens. Kommunerna bör inrätta digitala rådgivningspunkter (t.ex. bibliotek) där resurser från frivilliga digitala rådgivare utnyttjas. PIO påminner också om att samarbetet mellan den offentliga sektorn och organisationer som arbetar med äldre endast lyckas om finansieringen av organisationerna säkras.
Äldreombudsmannen har i sin rapport till riksdagen konstaterat att digitala färdigheter har blivit en medborgarfärdighet utan att de offentliga myndigheterna har säkerställt att människor i alla åldrar har tillräckliga möjligheter att lära sig dem. Enligt en undersökning från THL vill 70 procent av de som saknar digitala färdigheter lära sig att använda digitala enheter.
PIO oroar sig för att bristande digitala färdigheter försämrar de äldres livskvalitet och i vissa fall leder till utanförskap. En äldre person utan digitala färdigheter möter vardagens utmaningar i sitt dagliga liv. Detta visar sig i praktiken bland annat när det gäller att hantera bankärenden säkert, köpa biljetter i nätbutiker, söka information om social- och hälsovårdstjänster eller hantera ärenden hos hälso- och andra myndigheter (t.ex. tjänsterna Omakanta eller Omavero).
PIO påminner om att det alltid ska finnas möjlighet att sköta myndighetsärenden på traditionellt sätt som närservice, eftersom alla medborgare på grund av olika funktionsnedsättningar inte kan använda digitala myndighetstjänster. Vi behöver alltså även i framtiden närservice och tryckt information om tjänster.
Det är av yttersta vikt att alla lagstiftningsförslag alltid inkluderar en ålderspåverkansbedömning om vilka effekter den nya regleringen kan ha på äldre medborgare.
Kontaktinformation
Kari Kantalainen
ordförande
Pensionärsorganisationernas centralförbund EETU – PIO rf
.png)
